Upplevelsen i centrum

Det finns många anledningar till att man går på en spelning. Du kanske inte egentligen gillar bandet men dina kompisar ska dit. Du kanske inte riktigt vet vem artisten är, men du har blivit rekommenderad att gå dit. Du har varit ett fan sedan år tillbaka och har alla artistens skivor. Oavsett varför man går dit så är det en sak man är ute efter. En upplevelse.

Som att gå på bio fast med alla sinnen inblandade. Beroende på vad det är för spelning så klart. Att stå mitt i en moshpit när ett metalband spelar blir helt klart en annorlunda upplevelse än att sitta längst bak på en stillsam orkesterspelning. Men det är upplevelsen.

Man går dit antingen själv eller med sina kompisar. Men så fort bandet går upp på scenen och börjar spela så händer något. Helt plötsligt har alla som är i lokalen just där och just då en stark gemenskap. Man är där, man upplever något tillsammans. Något som ingen annan utanför någonsin kommer att uppleva.

Det är just den känslan jag tycker att ett bra konsertfoto ska återspegla. Den där känslan av att det just där, just då finns ett band mellan alla i publiken och till artisten som står på scenen.

Det finns givetvis bra konsertbilder där detta speciella band inte finns med, bilder som bara visar artisten i en häftig pose eller med ett skitsnyggt ljus. Men för mig blir bilden alltid lite starkare om man får ett smakprov av den där ogreppbara känslan som befinner sig i lokalen just då.

Det finns olika sätt att avbilda den känslan, det enklaste är att inkorporera publiken i bilden. Det kan vara svårt att göra på ett bra sätt. Står man mitt i publikhavet blir det lätt bara en massa bakhuvuden på bilderna. Dessutom får man sällan ta med sig systemkameror in i publiken. Här är det ofrånkomligt att vi som får stå i fotodiket får en fantastisk fördel. Vi får komma nära, vi kan ta ett steg tillbaka, ingen skymmer vår sikt osv.

Det går att få bra bilder även från publiken, på mindre ställen är det ofta lättare att få med sig en systemkamera in på spelningen. Så länge man inte är så rädd om den så kan man få bra bilder. Står man långt fram och har en vidvinkel kan man få med samspelet mellan artist och publik. Vilket ofta återspeglar känslan på spelningen. Men även från längre avstånd går det att få bra bilder från publiken. Man får jobba lite mer bara, antingen ställa sig på något/någon eller bara sträcka upp kameran ovanför huvudet och skjuta i blindo. Det senare är lite mindre effektivt, men kan funka likväl.

Det är svårt att ge några tips på hur man tar bättre konsertbilder, de rent tekniska aspekterna går självklart att lära ut. Men sen handlar det mest om att komma på vad man själv tycker är snyggt, köra på det.

För inspiration kan man titta bland annat på www.rockfoto.nu eller www.mestrock.se .

 

Sabaton på Arenan i Novemeber 2010

//Bengt